Ett rubbat klimat är ett symtom

Att klimatet nu förändras dramatiskt med allt mer extremt väder (sommarens skogsbränder) som konsekvens beror på mänsklighetens utsläpp av växthusgaser från förbränning av fossila bränslen och degradering av biosfärens förmåga att lagra kol. Tidigare naturliga kolsänkor börjar nu även bli kolkällor, exempelvis permafrosten som tinar och frigör metangas till atmosfären.

Men vi får inte glömma att klimatförändringarna är ett symtom på vårt ohållbara samhälle. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med resurser för att vi ska kunna fortsätta öka vår befolkning eller konsumtion. Så även när vi pratar om en energiomställning måste vi ha med detta i åtanke, vi kan inte fortsätta konsumera lika mycket energi och materia som förut. Att byta ut fossil energi mot förnybar energi men fortsätta överexploatera ekosystem är inte hållbart. Vi måste vara mer självkritiska vad gäller vår nuvarande livsstil och ekonomiska system. 

När Sverige på 70-talet byggde ut kärnkraften för att minska beroendet av dyr oljeimport sjönk koldioxidutsläppen från generering av elektricitet. Men medelsvensken har kontinuerligt ökat sin konsumtion av naturresurser sedan dess och därmed sin påverkan på biosfären. Det skulle krävas 4,5 planeter om alla levde som gemene svensk. Vilket självklart inte är hållbart eller möjligt att fortsätta med. Därför utgör hypen om att bygga  förnybara energiteknologier inte en lösning i sig. Vi kommer även behöva ändra våra beteenden och livsstilar till att konsumera mindre, transportera oss kortare sträckor och minska befolkningsökningen. Det är såklart inte populärt att prata om men det är sanningen. Och endast sådana minskningar kan faktiskt bidra till minskade utsläpp av växthusgaser och degradering av ekosystem. Om vi förnekar verkligheten för att den är obekväm kommer vi inte kunna ta oss igenom denna turbulenta tid.  

Nu är det ju så att en omställning till förnybar energi är nödvändig och önskvärd, men jag hävdar att det inte är tillräckligt. Vi kommer även behöva fundera djupt på hur vi organiserar samhället. En värld bortom fossil bränslen kommer kräva en återgång till det mer lokala, decentraliserat beslutsfattande och ökad självförsörjning. Något som sällan diskuteras trots att det redan är på gång i takt med att folk blir allt mer anti-globalisering. Vi måste fånga detta tillfälle och vända omställningen till något positivt som gynnar lokala samhällen istället för att mata populism mot ökad centralisering som kan vara destruktiv. Vad vi behöver är inte storslagna idéer som bygger på allt mer komplexa sociala strukturer och rigida hierarkier utan småskaliga idéer som kan adopteras på många ställen samtidigt och frigör kreativitet på lokal nivå.