Skip to main content

Kan Sverige producera mat i kris?

Farligt att förlita sig på stor andel import av matprodukter i en värld som lider av kontinuerligt stigande energipriser, pga. förbrukningen av fossila resurser. 


Ja det är titeln på en ny studie från SLU som förtydligar hur det är själva insatsmedlen som fossilt diesel och konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel, utsäde och foder som gör livsmedelsproduktionen sårbar ur ett beredskapsperspektiv. 

Kort och gott kan man konstatera att Sverige skulle kunna producera tillräckligt med mat för självförsörjning om vi satsade på ett fossilfritt jordbruk, med uppmuntran till fler mindre gårdar som kan bedriva slutna kretslopp på agroekologiska principer för odling. Det vill säga, vi skulle behöva röra oss ifrån storskaligt monokulturellt jordbruk till att stärka lokala ekonomier och möjligheter till annorlunda typer av jordbruk som värnar om ekosystem och samtidigt kan få god avkastning. Men det kommer kräva att vi värderar dessa tjänster och varor högre än vi gör idag. Kommuner, regioner och staten måste se till att det går att överleva som bonde och sluta fokusera på internationell konkurrens och globala handelsavtal som länge missgynnat inhemsk produktion. Och folk måste vara beredda att betala några kronor mer per liter mjölk. Ett mer hållbart inhemskt jordbruk kan leda till fler jobb, god och hälsosam mat och minska utsläpp av växthusgaser och degradering av ekosystem samt stärka vår självförsörjningsförmåga. Det skulle göra oss mer resilienta mot de kriser som oundvikligen är på väg mot oss

Som vi ser ovan är få andra rika länder lika importberoende av mat som Sverige. Särskilt med tanke på att det finns möjlighet att odla mer, till skillnad från till exempel Storbritannien som inte har ytan. FAO, 2017

Många inser nog inte hur hög sårbarhet vi faktiskt har vad gäller vår livsmedelsförsörjning. Fossila bränslen blir hela tiden dyrare allt eftersom de förbrukas vilket även påverkar internationella matpriser och insatsmedel. Det ökande befolkningstrycket har lett många länder till att köpa upp marker i andra länder för att odla mat till sin egen befolkning. Vattenresurser överexploateras i många av de stora jordbruksregionerna i världen Kalifornien, Ryssland, Australien, Kina och drabbas allt mer av extrema väderfenomen. Att förlita sig på att en stor andel mat alltid kommer kunna importeras är enligt FAO (2017) en mycket riskabel strategi som inte rekommenderas. Desto mindre diversifierad desto mer sårbar är en ekonomi. Precis som i naturliga ekosystem.

Här ser vi hur brist färskvatten redan är ett enormt problem i hela Mellanöstern, Nordafrika, Asien och delar av södra Europa. Det har enorma konsekvenser för jordbruk och matproduktion. Och när vattnet börjar sina och folk svälter kommer de börja migrera.

För mig är det ofattbart hur naiva vi i Sverige verkar vara när vi ser de sammanstrålande kriserna av energi och klimat och tilltagande konkurrens över resurser runtom i världen. Krig över olja i Mellanöstern och Kina som åker och köper upp stora markområden i Afrika och på andra platser. Hur kommer det sig att vi i Sverige verkar tro att vi är befriade från alla dessa problem? Självklart stämmer inte det. Är vi för upptagna med att klappa oss själva på axeln och åka runt och läxa upp andra länder om vad de bör göra för att kunna kritiskt granska oss själva? Har för lång tid av fred och stabilitet förblindat oss för historiska lärdomar och vetenskapliga bevis? 

Om du har en trädgård är det dags att börja hobbyodla och fundera på egna sätt att garantera matsäkerhet. Se till att ha torrvaror och konserver hemma utifall att. Lär dig att konservera mat och odla inomhus. Ta till vara på alla resurser och återvinn näringsämnen. Engagera dig i lokala odlingsprojekt och lär känna bönder i din närhet. Uppmana din kommun att ta riskerna på allvar och fråga ut dem om beredskap. Ja det finns många saker man göra. Och det kommer behövas för det verkar inte som staten klarar av det för tillfället. Politikerna leker ju i sandlådan för tillfället och nya anslag verkar det inte bli.

Comments

Popular posts from this blog

Tillväxtens begränsningar

Planeten är ändlig, och likaså de resurser (t.ex. fossila bränslen) som bildats och lagrats i marken över miljontals år. Vi människor kan inte återskapa dessa utan kan endast välja att förbruka resurserna mer eller mindre långsamt. Ju snabbare vi förbrukar ändliga resurser desto snabbare kommer brister och ökade kostnader att uppstå . Ett hållbart samhälle kan inte överleva på icke-förnybara källor i längden. Men även förnybara resurser som färskvatten, fisk, matjord kan överexploateras och nå en platå i maximal utvinning eftersom de förbrukas snabbare än ekosystem kan återgenerera dem. Trots detta uppenbara faktum har vi valt att bygga samhället på just dessa principer, maximal utnyttjning av resurser så snabbt som möjligt oavsett ekologiska, sociala eller klimatkostnader. Och det har börjat få ödesdigra konsekvenser för samhällets fortlevnad . Kollapsande ekosystem, utrotning av arter, bristande tillgång på färskvatten, eroderade matjordar, avtagande skördar, skenande resursko...

Ett rubbat klimat är ett symtom

Att klimatet nu förändras dramatiskt med allt mer extremt väder (sommarens skogsbränder) som konsekvens beror på mänsklighetens utsläpp av växthusgaser från förbränning av fossila bränslen och degradering av biosfärens förmåga att lagra kol. Tidigare naturliga kolsänkor börjar nu även bli kolkällor, exempelvis permafrosten som tinar och frigör metangas till atmosfären. Men vi får inte glömma att klimatförändringarna är ett symtom på vårt ohållbara samhälle . Det finns helt enkelt inte tillräckligt med resurser för att vi ska kunna fortsätta öka vår befolkning eller konsumtion. Så även när vi pratar om en energiomställning måste vi ha med detta i åtanke, vi kan inte fortsätta konsumera lika mycket energi och materia som förut. Att byta ut fossil energi mot förnybar energi men fortsätta överexploatera ekosystem är inte hållbart. Vi måste vara mer självkritiska vad gäller vår nuvarande livsstil och ekonomiska system .  När Sverige på 70-talet byggde ut kärnkraften för att ...